Det är andra tider nu än det 30-tal jag skriver om i Gick obemärkt förbi när människor med nedsatt intellektuell funktionsförmåga klassades som ”undermåliga” och låstes in på institutioner. I dag kräver de att bli behandlade som fullvärdiga medborgare och få sina mänskliga rättigheter respekterade. Föreningen JAG (Jämlikhet, Assistans, Gemenskap) reste till Almedalen 2018 för att…
”Gick obemärkt förbi är visserligen en roman, men den är resultatet av en imponerande forskningsinsats” skriver GP:s Monika Tunbäck-Hanson i sin recension av boken med dess ”hjärtskärande berättelser, där barnens öden trovärdigt vittnar om en tid som tillhör skammens i svensk historia”. http://www.gp.se/n%C3%B6je/barnens-%C3%B6de-i-en-skammens-tid-1.426174
”Med starkt socialt patos och människokännedom låter hon en rad levande gestalter träda fram/…/porträttet av arbetskarlen Manne och hans skam över att ha svikit sin flicka hör till romanens allra starkaste, gestaltat med en empati och samtidigt en saklighet som får skildringen att gå genom märg och ben. Det här är en rörande, upprörande…
”Från den starkt gripande inledningen om Jan-Ivars öde vindlar skildringen fram och tillbaka i tiden, mellan tidigt 1900-tal och de fyra följande årtiondena. Jan-Ivar och de små flickorna Gerda och Ingvor är fixpunkter i en historia som vecklar ut sig till en mäktig fresk under en omvälvande tid. Ingrid Hedström flyttar barnen från den…
Med Gick obemärkt förbi, som kom ut 2017, tog jag en paus från deckarna för att skriva en dokumentärroman om barn som på 1930-talet dog på en sinnesslöanstalt i Dalarna, byggd på många timmar av intervjuer och arkivforskning. Den handlar om några av de här barnen och deras familjer men också om den tid de levde…
Ingrid Hedström, en av Sveriges intressantare författare av kriminalromaner, har skrivit ”Gick obemärkt förbi”, en tjock roman om folkhemmets svagaste”, skriver Expressens Gunilla Brodrej i en recension som också publiceras i Kvällsposten och GT, och fortsätter: ”Hedströms roman bygger på vittnesmål och efterforskningar i arkiv. Genom att levandegöra livsvillkoren för några familjer som förlorade sina…
Ur Södra Dalarnas Tidning: ”På senare år har Ingrid Hedström fördjupat sig i en del av Sveriges mörka historia, sinnesslöanstalterna, och i synnerhet Haggården i Hedemora där nästan en femtedel av barnen avled årligen i slutet av 30-talet. Det är bakgrunden till hennes roman ”Gick obemärkt förbi” som nyligen gavs ut. På biblioteket berättar…
”Hon har grävt i arkiv under många år – läst protokoll, register och brev … av allt detta prasslande torra har Ingrid Hedström skapat levande människor. Som pappan i Särna, han som gråtande bär sin handikappade dotter till tåget. Och mamman i Ore som med vånda släpper sonens hand. Barnen hamnar på Haggården i Hedemora – dödsanstalten.”…
”Den här boken ligger mycket långt från deckargenren, men är inte desto mindre gastkramande läsning”, skriver Ulrica Ambjörn i sin recension i Accent, IOGT-NTO:s tidning, och fortsätter: ”Det märks att författaren har en gedigen journalistisk bakgrund – och att hon har sina rötter i Dalarna, där handlingen utspelas. Resultatet är en djupt gripande, omskakande, välskriven, och paradoxalt…
DN publicerar min artikel om bakgrunden till Gick obemärkt förbi: http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ingrid-hedstrom-sa-lat-valfardslandet-sverige-sina-svagaste-barn-do-i-skymundan/